Autentiskt lärande motiverar alla

Sveriges lärare gör varje dag storartade insatser men arbetar inom en struktur som ofta motverkar deras arbete. Problemet är inte att skolan har dåliga pedagoger. Problemet är att pedagogiken ska fungera i ett system där lektioner fortfarande ska klockas, kunskap avgränsas ämnesvis, och eleven bedömas isolerat för deras prestationer i klassrummet. Det är ett system som passar flertalet barn och unga – men inte alla.

Här kan autentiskt lärande – som i lärlingsutbildning – vara en väg framåt. När elever arbetar med verkliga utmaningar tillsammans med yrkesverksamma vuxna, har det djupgående positiva effekter på motivation, självbild och kunskapsutveckling.

Neurovetenskaplig forskning visar hur nyfikenhet aktiverar hjärnans belöningssystem. När vi får arbeta med uppgifter som engagerar oss och som vi själva ser värdet i, frigörs dopamin – samma signalsubstans som ger oss energi, fokus och motivation. I praktiken innebär det att lärande som upplevs som meningsfullt ger hjärnan bränsle att lära mer.

Liknande resultat återfinns i psykologisk forskning, där teorin om självbestämmande påvisar att elever behöver autonomi, kompetens och samhörighet för att må bra och prestera väl. Det är bristen på dessa drivkrafter – inte på bra undervisning – som förklarar mycket av den skoltrötthet vi ser idag.

När ungdomar får göra något som betyder något för någon annan, uppstår en ansvarskänsla och ett lärande som inte är så lätt att replikera i skolbänken. Även medicinska forskare pekar på vikten av meningsfull aktivitet och social samhörighet för psykisk hälsa – även hos barn.