Filipstad

Filipstad har i långt större utsträckning än jämförbara kommuner satsat på gymnasial lärlingsutbildning, både för unga och vuxna, med målet att stärka kompetensförsörjningen för arbetslivet och skapa bättre möjligheter för invånare att etablera sig i yrkeslivet.

Upplägg

På Spångbergsgymnasiet och inom vuxenutbildningen (Komvux) är lärlingsupplägget standard på flera yrkesprogram, där utbildningen till stor del sker på arbetsplatser. Den gymnasiala lärlingsutbildningen innebär att minst hälften av studietiden är arbetsplatsförlagt lärande (APL). Studenter får individuell studieplan, närhet till handledare hos arbetsgivare (som utbildas särskilt för uppgiften), och hemkommunen upprättar utbildningskontrakt för varje lärling i samråd med arbetsplatsen.

I Komvux erbjuds lärlingsutbildningar inom vård, kök/restaurang och industri. Kommunen samarbetar regionalt och köper också in utbildning för att bredda utbudet och erbjuda större flexibilitet. Studier kan kombineras med praktik, arbete eller andra studier. Flexibelt lärande, individualisering och stöd står i fokus, särskilt för nyanlända och vuxna med arbetslivserfarenhet.

• En stor del av lärandet sker i verkliga arbetsmiljöer.

• I vård- och omsorgsutbildning sker samverkan med VO-college för kvalitet och validering

• Handledarutbildningar är ett krav, vilket säkerställer kvalitet och stöd för lärlingarna.

Resultat och måluppfyllelse

Filipstads kommun redovisar årligen sina studieresultat och måluppfyllelse (uppgifter från 2022)

• Gymnasial vuxenutbildning (infattande lärlingsutbildning): 215 elever.

• Måluppfyllelsen (godkänt betyg) för gymnasial vuxenutbildning låg på 77%, medan yrkesvuxutbildningar, där lärlingsupplägget är dominerande, ofta når ännu högre. T ex var måluppfyllelsen inom vård 81% och inom kock- och industriutbildningar 100% år 2020.

• Kommunens lärlingsutbildningar ger generellt högre genomströmning och arbetsmarknadsetablering än snittet i landet enligt nationella jämförelser.

• SFI-elever i Filipstad har en högre andel som klarar flera kurser än liknande kommuner, vilket tyder på ett välfungerande stödsystem och stor flexibilitet.

Utmaningar och styrkor

• Kommunen har små undervisningsgrupper, individuell studieplan och hög lärartäthet, vilket möjliggör stöd även för elever med särskilda behov.

• Samverkan och flexibilitet är viktiga framgångsfaktorer – både med privata och offentliga arbetsgivare samt utbildningsentreprenörer som Hermods.

• Statliga bidrag har varit väsentliga för att kunna utveckla lärlingsprogrammen.

Kommunen har lyckats föra över systematiskt kvalitetsarbete till handledare och lärlingsplatser, vilket stärker samverkan och lyfter utbildningens kvalitet.

Förebilder

Kramfors

Kramfors kommun har en i jämförelse med andra kommuner omfattande satsning på gymnasial lärlingsutbildning. Under flera år har kommunen profilerat sig genom en bredd av yrkesutbildningar i lärlingsform, både inom traditionella och mer specialiserade områden – exempelvis bygg och anläggning, naturbruk, vård och omsorg samt barn och fritid. Kommunen har valt denna inriktning för att möta det lokala och regionala näringslivets behov av utbildad arbetskraft och för att erbjuda attraktiva alternativ till studieförberedande program. Lärlingsutbildningarna sätter kommunen "på kartan" och ger intäkter när elever väljer att bo kvar på orten under studietiden.

Upplägg och struktur

• Omfattning av praktik: Eleverna tillbringar generellt minst hälften av utbildningstiden på en arbetsplats, handledda av utbildade handledare från arbetslivet samt skolans lärare.

• Exempel: Bland de största är Vård- och omsorgsprogrammet (t.o.m hösten 2024), Bygg- och anläggningsprogrammet och Naturbruksprogrammet på Nordvik, där samtliga bedrivs som lärlingsutbildningar med nära koppling till branschen.

• Ekonomiskt stöd: Lärlingar har rätt till ett extra bidrag om 1,050kr/månad för måltider och resor utöver det vanliga studiebidraget.

• Personal och investeringar: Skolan ansvarar för kunskapsmålen och kvalitetssäkring; samarbeten med näringslivet och arbetsplatser är centrala för utbildningen.

• Bredd och flexibilitet: Upplägget möjliggör utbildning inom olika bristyrken samt för vuxna som behöver komplettera sin skolgång eller byta bana via vuxenutbildningen

• Samverkan: Kommunen samverkar med bland annat Nordvik utbildningar och Akademi Norr för att kunna erbjuda fler och bättre anpassade lärlingsprogram.

Resultat och utvärderingar

• Attraktivitet och arbetslivskoppling: Lärlingsutbildningarna har bidragit till hög efterfrågan på vissa program och bedöms underlätta elevernas inträdet på arbetsmarknaden – särskilt inom bristyrken som vård och bygg.

• Genomströmning och betyg: Kommunen har enligt interna rapporter haft hög andel elever på introduktionsprogram (IM). Genomströmningen i gymnasiet är något lägre än riksgenomsnittet, och resultaten på nationella prov – särskilt inom yrkesprogram – är svagare, ofta i matematik. Samtidigt får eleverna relativt höga slutbetyg jämfört med till exempel närliggande Sollefteå.

• Ekonomiska utmaningar: Många små lärlingsprogram med få elever innebär höga kostnader per elev. Flexibilitet och anpassning till efterfrågan och elevunderlag är viktiga utvecklingsområden.

• Fortsatt utveckling: Kramfors vill öka andelen hemkommunala elever och fortsätta stärka samarbetet mellan gymnasiet, vuxenutbildningen och arbetslivet för att möta framtida kompetensbehov.

Uddevalla

Lärlingscentrum är ett samarbetsnav för gymnasieskolan, vuxenutbildningen och kommunens arbetsmarknadsenhet som knyter ihop utbildning, praktik och arbetsliv för såväl unga som vuxna. Lärlingscentrum erbjuder skräddarsydda och flexibla lärlingsutbildningar som möter näringslivets behov och ger varje individ chans till arbete direkt efter examen.

Samverkan & Flexibilitet

• Löpande samarbete mellan gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsavdelning gör att utbildningarna blir flexibla och individanpassade, samtidigt som de möter branschens faktiska kompetensbehov.

• Lärlingscentrum fungerar som en ingång för företag som vill utbilda nya medarbetare, matchar elever och arbetsplatser, och organiserar samordning av alla lärlingsutbildningar i kommunen.

Målgrupper

• För ungdomar: Gymnasial lärlingsutbildning inom alla nationella yrkesprogram. Eleverna spenderar tre dagar i veckan på praktik och två dagar i skolan. Man får möjlighet till yrkesexamen, arbetslivserfarenhet och ofta även grundläggande högskolebehörighet.

• För vuxna: Lärlingsplatserna har tredubblats de senaste åren för att möta efterfrågan. Vuxna erbjuds lärlingslön och utbildningen är ofta branschstyrd för att ge kortare väg till riktigt arbete och minska behovet av studielån.

Autentiskt lärande och arbetslivsintegration

• Genom att en stor del av utbildningen sker på en arbetsplats lär man sig “på jobbet” och får tillgång till den senaste tekniken och verkliga arbetssituationer.

• Arbetsgivare och skola delar på ansvaret för utbildning och rekrytering, vilket leder till god matchning och hög kvalitet i utbildningarna.

• Uddevalla har även särskilda utbildningar som t.ex. lärlingsutbildning för filmarbetare – hela landet kan söka och genomföra utbildningen på distans i kombination med praktik.

Resultat

• Över 90% av elever som slutfört sin lärlingsutbildning går vidare till arbete, vilket visar på hög effektivitet och omedelbar nytta för regionens arbetsmarknad.

• Lärlingscentrum fungerar som socialt stöd, särskilt genom arbetsmarknadsenheten, för personer som står långt från arbetsmarknaden genom arbetsträning och praktikplatser.

Aktuella satsningar

Uddevalla Lärlingscentrum invigdes 2022, är placerat på Margretegärdeskolan och erbjuder även bokningsbara tider för rådgivning och jobbcafé. Kommunen har nyligen utökat antalet platser, infört lärlingslön för vuxna och skapat branschstyrda utbildningar.