Från lärling till skolförlagt -kort historik

Från skråväsende till skolförlagd utbildning

Lärlingssystemet i Sverige har rötter i skråväsendet, som avskaffades 1864. Till skillnad från länder som Tyskland och Schweiz, valde Sverige att inte lagstifta om ett nytt lärlingssystem. Istället reglerades lärlingsfrågor i kollektivavtal, vilket ledde till brist på nationell samordning och långsiktig struktur.

Skolvägen tar över

Under 1900-talet satsade Sverige målmedvetet på skolbaserad yrkesutbildning, särskilt efter andra världskriget. Reformen 1994 förstärkte denna utveckling genom att göra yrkesprogrammen mer teoretiska och högskoleförberedande, vilket ytterligare försvagade kopplingen till arbetslivet.

Jämlikhetsideal och låg status

Den svenska jämlikhetsvisionen byggde på att alla skulle kunna studera vidare. Det gjorde att lärlingsutbildning sågs som något för dem med lägre ambitioner, vilket påverkade statusen negativt. Föräldrar, elever och studievägledare har ofta styrt bort ungdomar från lärlingsspåret.

Arbetslivets marginalisering

Företag i Sverige har historiskt haft begränsad formell roll i yrkesutbildningen. Många upplever att det saknas ekonomiska incitament, och att ansvar och administration kring lärlingar är för betungande – särskilt för småföretag. Till skillnad från t.ex. Schweiz, där branscher, arbetsgivare och skolor samverkar nära, är den svenska modellen splittrad och decentraliserad.

 Facklig skepsis och politisk tveksamhet

Under 1900-talet var flera fackförbund kritiska till lärlingsutbildning, av rädsla för lönedumpning och försämrade anställningsvillkor för unga. Detta, tillsammans med svag politisk styrning och avsaknad av lagstiftning, gjorde att lärlingsutbildningen aldrig fick fäste som en likvärdig väg till yrkeskompetens.

Försök – men ännu inget genombrott

Sedan 1990-talet har flera reformer och försöksverksamheter introducerats, senast den gymnasiala lärlingsutbildningen (GLU) 2011. Trots goda intentioner är deltagandet fortfarande lågt – ca 10 % av eleverna i yrkesprogram. Kvaliteten är dock ofta hög (annars fungerar inte utbildning i nära samspel med arbetsplatserna). Men många skolor sitter fortfarande fast i den skolförlagda yrkesutbildningen och den statliga satsningen har varit halvhjärtad.

Konsekvenser – ungdomsarbetslöshet och kompetensbrist

I dag har Sverige en av de högsta ungdomsarbetslösheterna i EU (23,3 % i maj 2025). I jämförelse har länder med starka lärlingssystem som Tyskland, Schweiz och Österrike betydligt lägre siffror. Deras modeller underlättar övergången till arbetslivet genom att integrera lärande och arbete – något som den svenska skolcentrerade modellen inte lyckats med..