Lärlingsuppropet
Här presenteras vår reformagenda i 12 punkter. Läs om hur vi vill göra lärlingsutbildning till huvudformen för yrkesutbildningen och till en självklar rättighet för varje ung person som är mogen och ansvarstagande nog för arbetslivet.
Elevperspektivet
1. Alla ungdomar ska ha rätt att genomgå gymnasial yrkesutbildning som lärling
Alla ungdomar lär på olika sätt – vissa trivs i klassrummet, andra blomstrar i praktiken. En lärlingsrätt för alla tillräckligt mogna unga gör skolsystemet mer inkluderande och rättvist, det ska inte bero på hemort eller kommunal tradition om en elev får utbilda sig som lärling
2. Utmaningar i ”verkligheten” motiverar till lärande och personlig utveckling
Att arbeta under riktiga förhållanden ger relevanta kunskaper och färdigheter och skapar mening, självrespekt och mognad. Den direkta återkopplingen engagerar och motiverar, särskilt för elever som haft svårt att hitta drivkraft i den traditionella skolmiljön.
3. Lärlingsutbildning är en snabb väg till etablering i arbetslivet och egen försörjning
En yrkesutbildning är ett säkert framtidsval och lärlingar får arbetslivserfarenhet och kontakter redan under gymnasietiden. De allra flesta lärlingar får jobb direkt efter skolan – utan arbetslöshetsperioder. För många unga är det vägen till både självständighet och en yrkesidentitet i samklang med egna förmågor.
Företagarperspektivet
4. Alla seriösa företag ska ges möjlighet att ta emot en lärling
Företag känner sina behov – och kan i samråd med skolan bedöma vilka ungdomar som passar in. Genom att matcha eleven med rätt arbetsuppgifter och stöd av handledaren ökar kvaliteten, tryggheten och engagemanget på båda sidor. Det stärker både lärandet och företagens framtida kompetensförsörjning.
5. Lärlingsutbildning gör det lättare för arbetsgivare att hitta anställningsbara ungdomar
Många företag har svårt att rekrytera personal. Att ta emot en lärling ökar chansen att hitta ungdomar som både vill och kan bidra i verksamheten – på kort och lång sikt.
6. Handledningsarbetet ska arvoderas och en lärling ska få lön för sitt arbete
Det kostar tid, ansvar och engagemang att handleda – därför måste företaget få rimlig ersättning. Samtidigt ska lärlingen som efter inskolningstiden gör ett verkligt arbete också ha rätt till lön, precis som i andra moderna lärlingssystem i Europa. Det skapar incitament och ansvar för både elev och arbetsplats
Skolperspektivet
7. Kommunen ska ha skyldighet att erbjuda lärlingsutbildning
Lärlingsutbildning ska inte vara beroende av skolans eldsjälar. Den måste bli en självklar grundsten i yrkesutbildningen – i alla program, i hela landet. Om lokala förutsättningar saknas för lärlingsutbildning inom ett visst yrke ska skolhuvudmannen söka samarbete och ekonomiska lösningar med andra kommuner.
8. Autentiskt lärande är mer effektivt (och inte dyrare) än skolförlagd yrkesutbildning
Kunskaper förvärvas bäst i verkliga situationer och skolan kan sällan erbjuda arbetsmiljöer som återspeglar rådande teknologi och arbetsformer i det riktiga arbetslivet. Men den skolförlagda yrkesutbildningen presterar inte lika bra och kostar ändå lika mycket som väl fungerande lärlingssystem i andra länder. Lärlingsmodellen är ett smart sätt att använda samhällets samlade kompetens: skolan + arbetslivet.
9. APL är en komplex lärprocess som kräver verktyg för mätbar kvalitetssäkring
Praktik är inte alltid lärande – det krävs tydlig struktur, dokumentation och uppföljning. För att skolan ska säkra likvärdighet, progression och elevinflytande i det arbetsplatsförlagda lärandet krävs väl fungerande former för löpande kontakter mellan skolan och det lokala näringslivet. Det krävs också digitala verktyg som säkerställer administrativa rutiner och pedagogiska processer.
Samhällsperspektivet
10. Gymnasial yrkesutbildning ska, där så är möjligt, ske i lärlingsform
En modern yrkesutbildning måste bygga på samverkan med arbetslivet. Därför bör lärlingsformen vara förstahandsalternativet – inte ett undantag. Det gynnar integration, kompetensförsörjning och social sammanhållning.
11. Den svenska modellen får inte hindra en viktig samhällsreform
Arbete ska löna sig, även för unga. Att ge lärlingar lön för arbetsinsatser är en rättvisefråga – men också en nyckel till motivation, ansvarstagande och ekonomisk självständighet. Lärlingslöner ska inte hindras av branschernas kollektivavtal och kan stimuleras genom lägre arbetsgivaravgifter.
12. Regionerna ska säkra utbudet av lärlingsutbildningar – men reformen är statens uppgift
Varje region ska tillse att kommunerna kan erbjuda lärlingsutbildningar inom alla yrkesprogram, men det krävs nationellt ledarskap för att säkra struktur, likvärdighet och drivkraft. Staten måste ta kommandot – som i övriga Europa – för att göra lärlingsutbildning till en likvärdig och bärkraftig väg för framtiden.