Lärlingsutbildning i Europa
Danmark och Tyskland
Starka traditioner: Danmark, Tyskland och Österrike har långa och starkt reglerade lärlingssystem där majoriteten av ungdomar på yrkesutbildningar fullgör en stor del av utbildningen på en arbetsplats.
Samarbete: Systemen bygger på nära samverkan mellan arbetsgivare, branschorganisationer och staten.
Reglering & ansvar: Företag är skyldiga att delta och får ofta betydande ekonomiskt stöd samt måste uppfylla kvalitetskrav för att vara godkända lärlingsplatser.
Sysselsättning: Etableringen på arbetsmarknaden efter avslutad lärlingsutbildning är hög, ofta högre än i länder med huvudfokus på skolförlagd utbildning.
Nederländerna och Schweiz
Flexibla modeller: Har välutvecklade så kallade duala system där lärlingsutbildning och skolförlagd utbildning är parallella och likvärdiga vägar.
Omfattning: Båda systemen möjliggör övergångar mellan skolförlagd utbildning och lärlingsvägar, ofta med hög arbetsmarknadsrelevans.
Norge
Liknar Danmark: Har ett betydande lärlingssystem som kombinerar arbetsplatsförlagt lärande med inslag av teoretisk skolundervisning.
Sverige i jämförelse
· Blandmodell: I Sverige är lärlingssystemet mindre utbrett och det finns större variantion mellan skolor och kommuner när det gäller arbetsplatsens roll i utbildningen.
Styrning: I flera andra europeiska länder har näringslivet större inflytande över utformningen av yrkesutbildningarna än i Sverige, där skolorna har huvudansvaret.
Ekonomiskt stöd: I exempelvis Tyskland, Danmark och Österrike ges större statsstöd till arbetsgivare som tar emot lärlingar, och koppling mellan utbildning och bransch är starkare.
Ekonomi: Studier visar att kostnaderna för yrkesutbildning på gymnasial nivå ligger på jämförbara nivåer i alla undersökta länder, mätt som andel av BNP. Skillnaderna ligger i att samhällets kostnader är lägre när utbildning sker ute på arbetsplatserna och företagens kostnader högre eftersom lärlingarna bidrar i produktionen och får lärlingslön
Allmänna slutsatser
Länder med utpräglade lärlingssystem visar ofta bättre övergång från utbildning till arbetsliv och lägre ungdomsarbetslöshet jämfört med mer skolförlagda modeller.
Viktiga faktorer för framgångsrika lärlingssystem är starkt engagemang från arbetslivet, statligt stöd till arbetsgivare, och tydliga kvalitetskrav för lärlingsplatser.